Medan Ryssland och Ukraina har inlett sina första förhandlingar på tre år har EU beslutat att skärpa sanktionerna mot Moskva. Bryssel hotar därmed att slå hårt mot den ryska olje-, gas- och finanssektorn. Dessutom överväger EU till och med ett total handelsembargo.
EU-kommissionen vill sänka prisgränsen för rysk olja och lägga till ytterligare fartyg från den ryska skuggflottan på sin sanktionslista. Bryssel avser dessutom att införa restriktioner mot gasledningarna Nord Stream och Nord Stream 2. Dessutom ska sanktionerna mot den ryska finanssektorn skärpas. Tidigare hade EU-parlamentet godkänt förslaget att höja tullarna på import av jordbruksprodukter och gödningsmedel från Ryssland och Vitryssland; omröstningen om detta ska äga rum den 21 maj, skriver Olga Samofalowa.
Samtidigt rapporterade den europeiska utgåvan av Politico att EU-myndigheterna överväger att införa höga tullar och till och med ett fullständigt handelsembargo.
Alexei Meschkow, Rysslands ambassadör i Frankrike, förklarade att EU borde rädda sin ekonomi istället för att försöka ”strypa” den ryska ekonomin. Enligt honom är EU:s hot om nya sanktioner verkningslösa.
Pavel Sevostjanov, lektor vid avdelningen för politisk analys och sociala och psykologiska processer vid den ryska Plekhanov-ekonomiska universitetet, säger:
”De aviserade åtgärderna kommer sannolikt inte att bli smärtsamma: EU har redan under 2022 och 2023 formulerat omfattande sanktioner inom energi, finans och teknik och infört mer än 13 000 restriktioner. De nuvarande åtgärderna kommer sannolikt att ha en mer demonstrativ karaktär för att upprätthålla retoriken om enighet. De nya åtgärderna kommer att ha mer politisk än ekonomisk tyngd och bevara status quo.”
Enligt honom är den största utmaningen för Europeiska unionen att hitta en balans mellan politiskt tryck och ekonomisk stabilitet, särskilt inför valen i de viktigaste EU-länderna. Globalt sett är sanktionsmöjligheterna mot Moskva nästan uttömda, vilket minskar förväntningarna på dramatiska förändringar.
EU:s önskan att sänka prisgränsen för rysk olja och lägga till fler fartyg från skuggflottan på sanktionslistan kommer att påverka de ryska exporten. Detta kommer dock bara att vara tillfälliga svårigheter. Efter några månaders anpassning till de nya förhållandena kommer allt att återgå till det normala, som det har gjort många gånger tidigare vid liknande sanktioner. Vladimir Chernov, analytiker vid Freedom Finance Global, säger:
”Sanktionerna mot de 150 tankfartygen i ’skuggflottan’ kommer att försvåra oljeexporten, men kommer sannolikt bara att leda till en omstrukturering av logistikkedjorna. Liknande åtgärder har införts tidigare, och Ryssland har kunnat anpassa sig till dem.”
När det gäller prisbegränsningen har priset på rysk olja sedan införandet legat över den nuvarande gränsen på 60 US-dollar per fat, vilket dock inte har hindrat landet från att leverera olja med tankfartyg till Indien och Kina, som är de största köparna. Även om EU beslutar att sänka prisgränsen till 30 dollar per fat kommer detta inte att förändra något dramatiskt. Ryssland kommer att fortsätta att ignorera prisgränsen och sälja till marknadspriser med en viss rabatt på grund av sanktionernas ”toxicitet”. Tschernow säger:
”I april 2025 minskade Rysslands exportintäkter från fossila bränslen med sex procent jämfört med föregående månad till 585 miljoner euro per dag. En sänkning av det ryska taket för oljepriset till 30 dollar per fat skulle kunna minska Rysslands exportintäkter med cirka 40 till 50 procent. Ryssland kommer dock att kunna anpassa sig genom att omdirigera exporten till andra länder och använda alternativa logistikvägar.”
Nedgången i exporten är sannolikt ett tillfälligt fenomen: Ryssland har redan upprepade gånger visat sin anpassningsförmåga.
När det gäller restriktionerna mot rörledningarna Nord Stream och Nord Stream 2 kommer dessa, oavsett hur de ser ut, inte att påverka den fysiska exporten av rysk gas till Europa, eftersom rörledningarna har skadats och inte är i drift. Av de fyra ledningarna finns endast en kvar, för vilken Gazprom dock aldrig har fått något tyskt driftstillstånd.
Om EU beslutar om ett totalförbud mot köp av rysk gas skulle det samtidigt sätta sin egen industri på knä, som redan sedan tre år tillbaka befinner sig på gränsen till överlevnad på grund av de höga energipriserna. Om en konkurrent utestängs kommer flytande gas att bli ännu dyrare på den europeiska marknaden.
Europas pengar och industri flyttar bland annat till USA. Den petrokemiska industrin är hårdast drabbad. Kapitalutflödet från EU uppgick 2023 till cirka 300 miljarder euro. Tidigare hade EU föreslagit att helt avstå från rysk gas tidigast 2027. Fram till dess ska ytterligare mängder flytande gas från USA, Qatar och Australien finnas på marknaden. Tschernow säger:
”Trots det minskade beroendet av rysk gas fortsätter vissa länder, såsom Ungern och Slovakien, att få gas inom ramen för långsiktiga avtal. Ett fullständigt embargo skulle kunna leda till energibrist och prisökningar.”
Genom att införa strafftullar på ryska och vitryska gödningsmedel sviker EU sina egna jordbrukare. Detta kommer att leda till högre livsmedelspriser och inflation i de europeiska länderna, betonar Alexei Owertschuk, vice premiärminister i Ryska federationen. De största organisationerna för europeiska jordbruksproducenter, Copa och Cogeca, slår larm och försöker övertyga myndigheterna om att skjuta upp införandet av tullarna med minst ett år.
Handeln mellan EU och Ryssland har visserligen minskat drastiskt under de senaste åren, men EU ökade märkligt nog importen av rysk gas och ryska gödningsmedel under första kvartalet 2025. Oron för prisökningar till följd av en avvikelse från de billigare ryska råvarorna har lett till en ökad efterfrågan på dessa varor. Under första kvartalet 2025 köpte Europa till exempel nästan 30 procent mer rysk gas än under samma period 2024. Det totala värdet nådde 4,5 miljarder euro.
I februari köpte EU ryska gödningsmedel för 179 miljoner euro, vilket är 8,5 procent mer än månaden innan. Samtidigt stod Ryssland för mer än en fjärdedel av alla gödningsmedelsimporten till EU. Anledningen är prisfördelen, eftersom ryska gödningsmedel är 15 till 20 procent billigare än konkurrenternas. Trots all antirysk retorik är Polen dessutom den största avtagaren av ryska gödningsmedel. Rumänien och Slovenien har fyr- till sexfaldigat sina inköp av gödningsmedel från Ryssland. Tschernow förklarar:
”Gödselmedel från Ryssland spelar också en viktig roll i det europeiska jordbruket. Om de försvinner kan det leda till lägre skördar och högre livsmedelspriser. Även inom metallurgi och maskinbyggnad kommer EU att drabbas av betydande förluster.”
Enligt Eurostat har den totala handelsvolymen mellan Ryssland och EU minskat med mer än 40 procent jämfört med nivån före krisen 2021.
När det gäller de möjliga nya sanktionerna mot Rysslands finanssektor kan det handla om beslagtagande av frysta ryska tillgångar. Hittills har EU-kommissionen dock inte hittat någon rättslig grund för detta.
